Efter regn kommer solsken ☀️

Idag har det varit en mycket bättre dag! Jag är fortfarande lite öm i magen men det känns mycket bättre och jag hade ingen feber när jag vaknade imorse. Barnmorskan sa att man kan få som kolik efter förlossningen då det blir massa luft vid/i (?) tarmarna. Hädanefter kommer jag aldrig klaga på när bebisar har ont i magen. Det var som förlossningen gånger 25 för det tog liksom aldrig slut. Men som sagt, idag mår jag mycket bättre och har till och med plockat lite hemma när Isabelle sov en stund. Skönt att röra sig litegrann. 

Jag har inte riktigt fattat vad som varit fel med Isabelle för jag måste amma heeela tiden. Jag sitter och ammar och ammar ända tills hon somnar och har värsta matkoman, sen om jag lägger bort henne eller om Kim tar henne eller om hon vaknar börjar hon snutta järnet på sin hand och då är det bara att mata igen. 
Varje gång jag går på toa eller duschar gallskriker hon tills jag kommer tillbaka och Kim har svårt att trösta henne för att hon verkar så hungrig. Jag har verkligen inte fattat nånting och det är så frustrerande!! 

Idag var vi på BB för hörselkontroll och amningsuppföljning. Ena örat gick jättebra men andra örat var fullt med fosterfett så vi får komma tillbaka om två veckor, men exakt så blev det med Elvie så jag är inte orolig. 

Hon hade gått upp lite i vikt men inte tillräckligt mycket och jag fattade verkligen ingenting, amma är ju fan det enda jag gör 😧 
Hon har gått ner 5% av sin födelsevikt och 10% är okej så det är ingen fara men jag hade hoppats att hon skulle gått upp mer. 
Vi kom fram till att jag skulle amma båda brösten varje gång (oftast) och kanske pumpa ut lite innan för att hon ska få i sig den feta mjölken och sen amma lite kortare stunder istället för att nöta 30 minuter på ett bröst och sen direkt blir hon hungrig igen. Får se om det ger resultat. Men nu har det börjar droppa ur mitt andra bröst när jag ammar så jag tror produktionen har dragit igång rejält nu. 
När vi kom hem därifrån har hon varit mycket lugnare efter amningen och sovit gott eller tittat omkring sig. 
Antagligen är hon så hysterisk nu för att mjölken inte riktigt kommit igång och hon inte får i sig den feta mjölken som hon ska och konstant har varit hungrig. 

Riktigt Meck det där med amningen men vi kämpar på här hemma ☺️💕

Idag har Isabelle badat för första gången. Det var både ris och ros, men sen somnade hon i handduken ☺️


Påväg hem från BB idag. 

Det börjar kännas så kul nu när min mage är lite bättre, Isabelle verkar kunna komma till ro bättre (iallafall sen några timmar tillbaka) och jag är lite rörligare. 
Lite tråkigt bara att elvie har blivit pappas tjej dom här dagarna och ignorerar mig typ totalt. Fick inte ens en kram när hon kom hem idag 😭 men det blir säkert bättre snart när jag kan ge henne lite mer uppmärksamhet och Isabelle inte behöver snutta på mig hela hela tiden. Saknar min lilla rulta ju.. Känns lite tråkigt att inte kunna umgås som förut men snart blir det bättre när man själv mår lite bättre också ❤️

Påväg mot jobb efter sjukhuset

Nu på morgonen var jag tvungen att åka till sjukhuset och lämna lite blodprov eftersom värdet var så lågt igår. Jag är verkligen nålrädd och hade en stor klump i magen när jag satt i väntrummet. 
När jag kom in sa jag att jag tar en mugg vatten direkt i förebyggande syfte för att jag kanske svimmar annars och hon blev så förvånad eftersom jag hade en stor tatuering och väntade andra barnet. 
Det stack till, men vips, sa det och sen var det klart. Nu får vi se om jag ska få järn intravenöst eller inte. Vilket jag nästan hoppas för jag har tagit två tabletter om dagen men ändå sjunker det. Vill verkligen inte ha lågt på förlossningen, då kommer jag bli jätterädd. Tänk om jag dör? 

Drömde inatt att bebis i magen dog och "de" sa att om magen är mjuk är bebisen död. Så jag vaknade i panik och kände på magen och den var mjuk! Men det är ju inge konstigt egentligen. Nu har hon sovit hela morgonen så jag hoppas hon ger mig livstecken snart så jag slipper tänka på det mer. 

Jag fick lite sovmorgon imorse eftersom jag skulle till sjukhuset och när elvie vaknade, Kims larm ringde och han ligger och blundar som en trotsig tonåring i vanlig ordning fick jag nog och tog mitt täcke och gick in i Elvies rum och la mig i hennes säng. Det jobbiga är bara att det är en växasäng så jag fick sova som ett ihoprullat degknyte bland alla gosedjur. Men men, allt för en halvtimmes sovmorgon. 

Idag måste jag jobba över lite och sen ska jag åka till Odenplan och träffa Catherine och äta middag. Det är ju min gamla kollega och vi försöker träffas lite då och då även om vi har kontakt sällan.  Det är mysigt att få ses och catcha up lite. Vi lever helt olika liv, hon pluggar i Umeå och åker på långa utomlandsresor till USA ibland och har massa skoj att berätta! 


Bjuder på ett litet kollage på min glada lilla skitunge ❤️

1.5 års kontroll hos BVC

Förra veckan var jag med Elvie hos BVC på 1.5 års kontroll... Eller 18 månaderskontroll som vissa säger. 

Hon fick stapla klossar ovanpå varann. Lena frågade om hon kunde gå utan stöd, om hon kunde säga 8 ord osv. Jag fick fundera på hur många ord hon kan då hon härmas så mycket, men nu ska jag fundera vilka ord hon verkligen kan och säger själv. 
1. Katten 
2. Alva
3. Öra (öja)
4. Titta
5. Mamma
6. Pappa
7. Oj 
8. Hej 
9. Jacka (kacka) 
10. Nappen (mattitä)
11. Strumpa (puppa)

Hmm ja det var det jag kom på just nu. Hon härmar typ allt man säger men det där är dem jag kommer på nu som hon själv säger i rätt sammanhang. 

Hon var 85 cm lång - en kanal över.
Vägde 11 700 gram om jag minns rätt - normalt
Huvudomfånget var 46 cm tror jag - normalt 

Sen fick hon ta en spruta i armen men det gick bra ☺️

Igår fick hon vattkoppor... Jippi... Jaja nån gång ska det ju hända också. 



Gravidkaos!

Jag skriver ju varje vecka hur fantastiskt allt är och att jag är så glad som mår så bra den här gången, men nu börjar min kropp säga ifrån lite. Jag har fått mer och mer foglossning och har märkt att jag måste vila mer vilket är svårt att hinna.

Igår sa det pang bom i min kropp. Jag gick upp lite för sent och skyndade till tåget. När jag började andas ut märkte jag att jag hade som mensvärk i ryggen precis som dagen innan. Det påminner även om det onda när man får värkar men det här var ihållande hela tiden. 

Dessutom kändes det som en tyngdkänsla mot rumpan och muffen och som att hela mitt innandöme skulle falla ut. Ville gå med handen mellan benen och hålla in allt. Sjukt obehagligt. På jobbet försökte Jag låtsas som ingenting och jobbade på ett tag men det blev bara jobbigare och ondare hela tiden. Till slut blev jag alldeles kallsvettig så Jag ringde barnmorskan och hon bad mig åka in och sen hem och vila, och åka hem och lägga mig gjorde jag gärna för det var så obehagligt att sitta upp. 

Alla kontroller såg bra ut och ingen förlossning på gång - hallelujah! Men de trodde att det var urinvägsinfektion eller att foglossningen ha utökat och ändrat form. Blev livrädd för såhär kan jag ju inte ha det i 13 veckor till!? Fick gå på toa hela tiden för det kändes som att NÅNTING skulle komma ut. 

Åkte hem direkt och bäddade ner mig i soffan. Kändes bättre om jag låg på sidan. Tittade på två avsnitt av en serie sen sov jag ända fram till klockan fem när Kim och elvie kom hem! 

Idag hoppas jag att det blir bättre, men det känns nästan som det. Och håller den där tyngdkänslan i sig så kapitulerar jag! 


VÄRLDENS GLADASTE IDAG!

Imorse var vi som bekant på rutin ultraljudet. Det var extra nervöst också eftersom jag bara gjort ett tidigt ultraljud när bebis såg ut som en liten räka och inte alls som en riktig bebis. Jag tänkte att "bara allt ser bra ut så skiter jag i om hon kan se könet", det blir bara ett plus i kanten. 
 
När vi kom in sa jag till henne att OM hon kan se könet får hon jättegärna skriva det på en lapp och inte säga det till oss. 
 
jag fick lägga mig på britsen framför tv-apparaten och Kim satt i en stol bredvid. Direkt när hon började dra runt med ultraljudsapparaten på magen och jag kunde se vad som liknade en bebis i magen blev det alldeles varmt inuti mitt bröst. Men jag var fortfarande väldigt nervös. Hon sa ganska direkt att hjärtat slog och det misstänkte jag eftersom att jag känner buffar. 
Hon fortsatte att visa vad som var hjärtklaffar, magsäck, kissblåsa och jag kom på mig själv att jag tittade om armarna och benen såg normala ut. Hon tittade på kroppen ovanifrån en stund och "skalade av" bit för bit av kroppen för att titta inuti.Så himla sjukt att man kan göra så! Vilken teknik! 
 
När hon gjort en liten genomgång frågade jag om man kan se att allt i det stora hela som man kan se, ser bra ut och det gjorde det. Jag andades ut och fick massor med tårar i ögonen. Tårarna rann lite smått genom hela ultraljudet och jag kämpade för att hålla dem borta för det blev för suddigt i ögonen annars. Jag tog Kims hand och höll den tills vi blev alldeles svettiga.
 
Man ser så fruktansvärt tydligt på skärmen jämfört med korten och det är helt otroligt vilka apparater det finns! Vi kunde se ansiktet väldigt tydligt också, som såg ut som en liten skelettbebis haha. Dessutom kunde vi räkna fingrarna på ena handen! När hon visade ovanför huvudet såg man jättetydligt hur bebisen rörde lite på armarna och flöt runt där inne. SÅ JÄVLA MÄKTIGT! Jag hade och har svårt att förstå att jag har en liten människa i min mage. 
 
Vi kom även fram till att moderkakan ligger i framvägg även denna gång och dämpar sparkarna lite. Jag känner buffar men det känns inte från utsidan ännu. Jag blev framflyttad två dagar och går in i vecka 20 idag istället för på torsdag - wuhu! Bebisen väger ungefär 350 gram och är 24 centimeter från huvud till fot enligt 1177/vårdguiden. 
 
När det var klart frågade jag om hon kunde se könet och det gjorde hon. Jag gav henne kuvertet och hon skrev ner något, lade det i kuvertet och slickade igen det. Kim åkte hem till Sofie som hade slitit upp kuvertet det första hon gjorde när kim hade åkt haha! ♥
 
Ikväll ska vi äta cupcakes! Kim och jag ska få en varsin och Elvie ska få en liten babycupcake. Inuti kommer vi få veta överraskningen om det blir en pojke eller flicka. Känns så sjukt att Sofie redan vet! 
 
Bild 1: Där kan man lite suddigt se två armar och ett litet skelettansikte. 
Bild 2: Bebisen i profil med armen vid huvudet och knät nedanför.
Bild 3: Bebis i profil och även navelsträngen som en ring ovanför
Bild 4: En liten hand med fem fingrar som vinkade till mamma och pappa
 

18 timmar kvar till Ultraljud!

Jag längtar till ultraljudet nu så att jag håller på att döööööö! Hittills har jag varit väldigt lugn och bara sett fram emot det och varit nyfiken på om det blir en flicka eller pojke, men nu senaste veckan har jag fått mer och mer panik över att allt inte ska se bra ut. tänk om barnet har avvikelser och jag måste gå vidare med fostervattenprov?
Kanske är barnet så pass missbildat att jag måste framkalla en abort? Det vore så fruktansvärt! Vissa defekter kan jag leva med och tycker är helt okej, men att få ett besked som innebär att våra liv kommer förändras för all framtid skulle vara sjukt jobbigt. Skulle bebisen vara missbildad men ändå inte dödligt sjuk skulle jag inte klara av att ta bort det. Men det skulle ändå vara fruktansvärt jobbigt. Om ni förstår vad jag menar. Jag har inte ställt in mig mentalt på att det ens skulle kunna hända mig. 
 
Sånt händer ju bara folk man inte känner. Folk som inte riktigt finns för man ser dem inte. Men alla tänker nog exakt samma sak. Att "det händer inte mig". Men det är ju JUST de det gör, för sådana "mig" finns i varenda par som går och gör ett ultraljud och hoppas, liksom jag på ett gott besked. 
 
Jag har fått en helt felfri tjej en gång, som dessutom hade alla sina tio fingrar och tio tår. Varför skulle jag vara så lyckligt lottad att jag får ett till barn helt utan avvikelser? Det måste vara för bra för att vara sant.
 
Jag är så glad att jag har klarat mig ända tills nu och har varit lugn. Gjorde bara ett vaginalt ultraljud i vecka 9, men inget KUB-test denna gång där man i så fall hade upptäckt ifall det var något gravt fel. 
 
Nu ska jag sitta på nålar ett tag till sen får jag kanske pusta ut om jag har tur.
 
Vi ska ju dessutom be barnmorskan skriva könet på en lapp så ska Sofie få baka en liten kaka med rosa eller blått inuti. Hon tar det verkligen på största allvar och skulle provbaka det i fredags haha, så söt! För mig spelar det ingen roll vad den smakar, men det är jättesnällt att hon är så engagerad ♥ Hoppas bara inte att Kim jobbar över så mycket så vi hinner äta kakan! Annars får jag väl ta min bit och ställa resten i kylen hahah!
 
Men just nu önskar jag bara att allt ser bra ut. Allt annat är en bonus.
 
Lilla Elvie när hon låg i magen ♥
 

Dumma sjukgymnast!!

Ringde till sjukgymnasten för att boka en tid för att få en tensapparat. Sade till honom i telefonen att jag har varit gravid förut, jag har fått till sjukgymnast flera gånger och ALLT jag vill är att hämta en tensmaskin. Sagt och gjort så bokade vi en tid. 
 
När jag väl kommer dit sitter jag och lyssnar på hans lilla tal om alla små tips han besatt hur jag ska göra för att underlätta för foglossningen. Jag satt bara och väntade artigt på att han skulle komma till sak, för jag har redan läst eller hört detta hundra gånger tidigare. 
 
TILL SLUT säger han "jaa.... och du vill ha en tensapparat då?" "ja,tack"
"okej men då beställer vi en så får vi boka en ny tid" 
 
SERIÖST! nu förlorade jag 2 timmars flextid på det här plus 100 kr i avgift för det totalt onödiga besöket, jävla blodsugare!! tur att jag hade tandläkartid också, annars hade jag blivit riktigt sur. 
 
 

Ultraljud och inskrivning

Igår var en rolig och speciell dag som jag hade sett fram emot! Jag, kim och elvie var först på ultraljud tidigt på morgonen. Vi gjorde ett tidigt ultraljud förra graviditeten också och jag tycker att det är skönt att få bekräftat att fostret lever och att allt ser bra ut innan man går på inskrivning och får upp förhoppningarna kanske alldeles för mycket, vilket hon på kliniken tyckte var väldigt smart :) 
 
Allt såg iallafall ut som det skulle! Det var ett foster och hjärtat flimrade på där inne så fint så. Jag trodde att jag var i vecka 8 (7+5) men Blev flyttad en dag så att jag var i vecka 7+6. Det betyder att jag går in i vecka nio idag och byter på torsdagar :) 
 
Senare på eftermiddagen var jag på inskrivning; denna gång på täppgatan hos Carina. Jag hade min kusin med mig så fick hon leka med elvie under tiden, det var mycket uppskattat! 
 
Vi pratade om alkohol, tobak, droger, kost, tidigare graviditet och förlossning. Jag berättade att jag hade väldigt mycket foglossning så hon rekommenderade mig att redan nu gå till sjukgymnasten för att få övningar att göra hemma. Tror dock att jag har något sånt papper nånstans om jag inte har slängt det sen förra graviditeten. 
 
Jag berättade även att jag hade en del problem med järnvärdet så hon testade det på en gång. Det var redan nere på 122. Mitt normalvärde är 135 och jag har dessutom vitaminer med järn i. När jag blir gravid har jag jättesvårt att hålla det uppe. Tror det var nere på 89 som mest förra gången vilket är alldeles för lågt. 
 
Jag vägde 67.5 denna inskrivning. förra inskrivningen vägde jag 69 så jag väger mindre nu, men ändå är jag mer missnöjd med min kropp nu. Den är så mycket degigare liksom efter graviditeten. Dock är min trivselvikt typ 64. Men efter nästa barn har klämts ut ska jag kämpa mer än vad jag gjorde denna gång :) Var lite lat då jag visste att jag ändå skulle bli gravid och förfalla snart igen. Helt fel sätt att tänka men så blev det iallafall :P 
 
Carina sa att man får välja lite själv hur ofta man vill komma när man är omföderska och frågade om jag ville komma om en månad eller efter rul i april och jag sa att jag kan komma i april. Känner inget behov av att bara prata. Kanske ta järnvärdet då men hon sa att vi skulle se efter att jag har lämnat blod på sjukhuset om några veckor hur vi ska göra när hon sett resultaten. 
Jag bestämde också att inte göra något KUB-test. Förra gången fick vi typ lägsta sannolikheten att elvie skulle ha downs syndrom och alla kroppsdelar satt där de skulle och det var ju inte så himla länge sen så jag känner mig rätt lugn faktiskt. är inte riiiktigt lika hispig den här gången. 
 
 

Besök på Bvc

Numera är Elvies kontroller mycket mer sällan så det var två månader sedan sist. Idag blir Elvie dessutom 8 hela månader! Känns så sjukt att hon inte ens är lika gammal som jag var gravid. Så sjukt länge man är gravid egentligen! 6 månader hade ju typ räckt. 
 
Hon var 71 cm lång och vägde 8995 gram. Jag fick mer info om maten och hur man ska göra om hon sätter något i halsen och inte kan hosta upp det. Hon visade också hur bred hennes strupe på en cylinder för jag är så nojig att ge henne bitar, men den var ju jättestor! kanske man inte nojar lite mycket i framtiden :) 
 
Kim har dag 2 i Barcelona nu. Är så himla avis! De fick fritt idag från lunch och ska säkert hitta på massa roliga saker. Saknar honom jättemycket men den här gången har jag ju Elvie så tiden går relativt fort ändå. 
 
Snart kommer mamma hit och ska sova här. Vi ska gå till affären och köpa god mat och ha myskväll ikväll. 
 
Dom här bilderna skickade vi till varann igårkväll, ursäkta kvallen :P Elvie fick sova bredvid mamsen inatt. Och jag kan bara ta kort med ipaden just nu,.....
 
 

Elvie växer så det knakar!

Elvies första lilla risgryn har tittat upp wuhuu! Längst fram nere kan man känna en liten pigg och jag hoppas inte att hennes humör ska påverkas såhär av alla hennes tänder. 100 liter dreggel varje dag, sover dåligt på nätterna så att jag håller på att få en psykos, är jättesnuvig, är grinig mer eller mindre hela dagarna och är allmänt konstig haha! När man tror att man börjar lära sig henne och att man fått ett bra flow kommer en ny tillväxtperiod och då var man på ruta 1 igen. Puh! Men fan vad härligt det är med barn ändå! Jag kan inte ens tänka mig ett liv utan henne. 
 
Hon har dessutom börjat äta riktig mat. När jag tyckte att hon började svälja gjorde jag egen barnmat. Hittade dock inga isformar förutom den vi använder så det fick bli muffinsformar den här gången, men det gick ju bra det med! 
 
På tal om mat. Vet ni hur man avvänjer bebisar att äta mat på natten? Läste att de inte "behöver" äta på nätterna längre men Elvie vaknar minst 1 gång per natt och blir inte lugn förrän hon får mat i magen. Fick tips att prova ge lite vatten, men kom gärna med tips! Ska börja ge gröt också på kvällen så fort hon börjar svälja mer. 
 
Idag var vi hos BVC och läkaren och gjorde en 6-månaders besiktning. Hon väger numera 7,7 kg, är 68 cm lång och är vid god vigör. läkaren gjorde tester på henne för att kolla om motoriken utvecklas som den ska. Till exempel att sätta en leksak i ena handen och se om hon kan ta den till andra handen utan att greppa med båda. Alla tester såg bra ut utan anmärkningar ;)
 
Vid 8 månader ska bvc-tanten kolla om hon kan sitta, vilket hon redan kan litegrann så det blir nog inga problem :)